Heeej och hå, hur skall detta gå? Jag är nervös som få. Nej men fan asså, usch och fy det får bära eller brista. Jag har inte gjort ett dugg mer än lagt upp min stategi inför imrgon som jag hoppas löser sig väl.

Sen har jag ringt och terrat Möllani och Mamma och inte påtal om Mini. (Jobbigt va???) JAG HAR EN PLAN! En mycket oupptäck fantastisk fantasi exploderande PLAAAN! Helt fucking amazing. Nåväl, den vet ni dock inte om, enbart jaaag. :P
JAG HAR EN PLAN! HAHAHAH HAHAAH! Tror jag, tss.

Jag ska verkligen plugga en del imorgon och heldag på fredag, sen orkar jag inte mer för jag har ingen motivation till detta just nu och speciellt inte när det är såhär vackert underbart härligt väder ute. Och speciellt inte med de japanska-körsbärsträden ute på lekplatsen, helt underbart vackra. Ni måste kolla in det! Fast det är sådana som finns på skolan och som även finns inne vid tågstationen i kristianstad.  Mycket underbart! FANTASTISKT!

Blir ner till Brossan idag med, fastän att det känns som om man inte har riktigt med tid. Men eftersom jag inte har varit där på hur länge som helst nu (senast under praktiken, och det känns ju som en hel evighet) sä tänkte jag att det var dags nu och dessutom fyller har ju år idag. MOHAHAH! Men det blir säkert bra. Mormor skulle också med ner, Ingmar vet jag ej. Men trevligt lär det bli iafall.  :)

Jag vet inte om det är nervositeten eller om det faktiskt är så att gladejäveln har spelat mig ett spratt i denna värld. Men jag börjar någonstans inse att jag är odödlig. Mohaha. Nej men jag börjar inse att man överlever det mesta, och även om det är jobbigt så blir man någonstans starkare utav det och nu vet jag. Jag hoppas ju bara att jag överlever morgondagens tre timmar. Tänk tre timmar utav mitt liv, hur lite är inte det då? Det är faktiskt inte alls länge, så jag har kommit underfund med att jag måste överleva morgondagen annars blir det bara ännu jobbigare. Det hjälper inte att man går och gömmer sig, tro mig jag har försökt! Tss!
Jag börjar någonstans känna hur det spritter i kroppen utav glädje att någonstans i mig vet jag att jag är påväg mot mitt mål, ett mål som faktiskt inte ligger allt för långt borta och som dessutom är uppnårbart. Jag ska lyckas, jag kan lyckas, jag kommer komma dit jag vill!

W.A.S.P //Souie Lou