Don't bring flowers after I'm dead Save your givings for the living instead.

Jag

Fan vad jag blir trött... Jag visste, jag vet, varför blir det aldrig så då?


Idag började dagen med att jag stack till Miss S, vi käkade frukost, och sen satte vi igång med IVP:n, tog "som vanligt" låååång tid, typ 5 timmar nästintill. Varit hos mormor och Ingmar idag med, underbart trevligt som vanligt. Fick typ panik på att srf bara släpper 33-tusen biljetter till nästa års dunderfest. Hm, men jag ska trots allt bli en utav dom alla. Hihi.
Ahh och nu är det såklart lite IDOL-tittande, trevligt - fast såklart pluggar jag samtidigt, eller ah i pausen. Måste ju bara lyckas få in allt så att man kan vara effektiv på seminariet imorgon, ååååååh! Jag fick verkligen något dunkande i mitt hjärta nyss, sen glömde jag bort varför jag hade fått det. Det var något som verkligen skulle komma till att påverka något, men jag minns verkligen inte varför jag blev sådär "precis-som-om-hela-livet-skulle-gå-förlorat" jag fattar fortfarande inte vad, det är läskigt, men framförallt jävligt störigt. VAD?

Vad tusan är det med mig? Jag vet inte, jag har ingen aning. Det är något som faktiskt hände där ett tag, jag kan bara inte sätta ord på det.  Kan du?//Souie Lou

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0