I don't know anymore if that feeling is past Will it last? Oh how can you be sure?
Vaknade med lite huvudvärk vid 11, egentligen tidigare men försökte givetvis somna om som en "mogen" människa. Vet inte riktigt vilken del av drömmarna som faktiskt var existerande. Jäkligt luddigt fast ändå klart. Det var mycket kallt ute igår, fy fan! Fast det var uppfriskande...
Tänkandet? Ja det är lätt att tänka för mycket när man har en hjärna som faktiskt fungerar, jag gillar spontanitet. Det var det gott om igår, överallt! Det känns hopplöst, fast ändå bra eller kanske inte bra men det känns konstigt. Jag tror att man glömmer snabbt, eller jag vet att jag gör det. Inte glömmer som i att ha tappat minnet utan glömmer på känsla. Tråligt nog. Vet inte riktigt hur jag ska tolka något eller om jag ens för den delen faktiskt skall göra det denna gången. Det jobbigaste med att ställa en fråga är att man inte kan räkna med att få de svaret man hade velat. Kanske egentligen inte hade viljat men det man ändå någonstans hade hoppats på, fast jag vet ju ändå inte fullt ut. Fast det känns som om det är förvirrande. Tragiskt fast ändå medräknat.
Träffade en snubbe inatt nu när hjärnan börjar minnas lite, haha. Eller de var ju många som var ute (inte alls) men en del ändå och då ja juuust det. På hemvägen, haha. Han lär skämmas nästa gång man stöter på honom. Mm. Tror jag iafall, hade jag vart i hans kläder hade jag iafall skämmts efter det. Annars träffade jag en människa ifrån Bonafide igår, tror jag, han var långhårig och ganska så liten och sprallig eller var han bara roddare. Eller vad det nu heter, inte fan vet jag. Hade egentligen haft lust att glo på dem när de ändå skulle spela i stan men det gick ju inte vägen, skulle ju inte festat och sen hade jag inga ekenomiska möjligheter till det. BILJETT! Öööhh. Min nyckelknippa hamnade en aning konstigt, på marken när jag skulle öppna upp dörren, allt ramlade samman, jag fattar bara inte hur?
Hur mycket var det som blev helt fel? //Souie Lou
Tänkandet? Ja det är lätt att tänka för mycket när man har en hjärna som faktiskt fungerar, jag gillar spontanitet. Det var det gott om igår, överallt! Det känns hopplöst, fast ändå bra eller kanske inte bra men det känns konstigt. Jag tror att man glömmer snabbt, eller jag vet att jag gör det. Inte glömmer som i att ha tappat minnet utan glömmer på känsla. Tråligt nog. Vet inte riktigt hur jag ska tolka något eller om jag ens för den delen faktiskt skall göra det denna gången. Det jobbigaste med att ställa en fråga är att man inte kan räkna med att få de svaret man hade velat. Kanske egentligen inte hade viljat men det man ändå någonstans hade hoppats på, fast jag vet ju ändå inte fullt ut. Fast det känns som om det är förvirrande. Tragiskt fast ändå medräknat.
Träffade en snubbe inatt nu när hjärnan börjar minnas lite, haha. Eller de var ju många som var ute (inte alls) men en del ändå och då ja juuust det. På hemvägen, haha. Han lär skämmas nästa gång man stöter på honom. Mm. Tror jag iafall, hade jag vart i hans kläder hade jag iafall skämmts efter det. Annars träffade jag en människa ifrån Bonafide igår, tror jag, han var långhårig och ganska så liten och sprallig eller var han bara roddare. Eller vad det nu heter, inte fan vet jag. Hade egentligen haft lust att glo på dem när de ändå skulle spela i stan men det gick ju inte vägen, skulle ju inte festat och sen hade jag inga ekenomiska möjligheter till det. BILJETT! Öööhh. Min nyckelknippa hamnade en aning konstigt, på marken när jag skulle öppna upp dörren, allt ramlade samman, jag fattar bara inte hur?
Hur mycket var det som blev helt fel? //Souie Lou
Kommentarer
Trackback