Oj oj oj. Fullt upp med allt men ändock inget liv, är det inte lite skamligt va? Usch jag har inte mycket att komma med nu och inte heller mycket att komma med framöver. Jag blir så trött på att alltid allt ska göras fastän att de finns så mycket annat man vill. Tiden räcker inte till och jag håller på att spricka. Vart skall jag börja? Ska allt ta sådan tid? När ska man känna att allt kommer i rätt ordning och blir bra som det är tänkt. Jag vet inte vad och inte heller hur vi ska handskas med verkligheten, jag befinner mig kanske i en liten drömvärld, dör trivs jag väldigt bra och har inga planer på att styra ner mot verkligheten - den lockar mig inte det minsta, jag känner mig inte ens nyfiken. Jag vet vad jag vill och jag ska göra allt för att nå dit //Souie Lou