When we...
Underbart väder , i sängen ligger jag (dock enbart än så länge) blir en del att göra idag, bl.a. träffa Mini, leta artiklar vilket måste ske hemma hos morsan eftersom internet ej är så vänligt att vilja funka, handla samt att jag ska livsnjuta. Det är precis vad jag ska, så enkelt är det med det. Förstå vad underbart när man hör fåglarna utanför, det ger en viss go känsla.
Egentligen hade jag nästan som vanligt velat lägga skolan helt åt sidan fast det funkar givetvis inte. Skulle jag göra det har jag senare ingen utbildning och kan trots allt inte livsnjuta i vilket fall som helst. Tänka sig att det inte är länge kvar. Man hör att den och den personen ska jobba där och där som sjuksköterska nu i sommar, man kan faktiskt inte undgå att tänka "tänk att det kunde varit jag", "det skulle varit jag om jag legat i mer..." Allt känns så jobbigt när man tänker så, därför är det lika bäst att låta bli! Jag får leva för det jag har nu, ett underbart liv, med härliga människor kring mig, hund, kille, allt och jag måste tänka, för det är sanning "jag är snart klar". Det är faktiskt inte alls länge. När man räknar ned är det bara 28-29 veckor kvar sen är man själv sjuksköterska, visseligen har man sommarlov som drygar ut tiden men det gör då fasen inget, det får ses som lite bonus, lite uppvilande inför det som skall komma. Nej blicka framåt det är vad det handlar om och jag måste intala/Psyka mig själv till att jag verkligen tycker detta är fantastiskt roligt, att skrivs C-uppsats...
//Souie Lou
Kommentarer
Trackback