Tankar från en trött och allmänt komplicerad människa för tillfället,
Ni vet såhär på kvällskvisten är man inge rolig:

Att jag faktiskt klarade mig på opponent och respondentskapet samt att jag lyckades få godkänt utan att behöva komplettera något på examinationen är helt jäkla underbart! Fast, denna dagen har trots allt ändå varit för jävlig rent ut sagt. Morgondagen ser inte bättre ut den heller, de vill jag lova. Usch och fy men hellre det än att sitta fler dagar på helgen och vem vet, kanske hade blivit ännu mer än det. Nej, usch och fy det här gillar jag inte alls. Sicka sura tanter det också finns, vi går faktiskt inte på dagis fastän de kanske är svårt att inse när åldersskillnaden är så markant!

Hur som helst är jag helt slut i huvudet efter denna dagen men definitionen på vad äldre är och allt de ska vi formulera till imorgon, nu har vi förmodligen allt vi behöver om det. Näst intill iafall. Fan säger jag bara, inte ens då man försöker ta sig en vilopaus från arbetet i tio minuter lyckas man vara fri från det. Nej min frihet ligger långt ner under marken, begravd och föralltid bortglömd känns det som. Fast jag lovar att någon gång inom en snar framtiden kanske den bryter sig loss och möter mig någonstans på väg, där vi återförenas. Fan vad jag saknar det, saknar att bara få lov att känna sig ledig. Nu ska jag inte pyla mer om detta, jag har själv valt min väg genom livet fastän att man ibland skulle tyckt att man uppfattade den mycket lättare.

Vissa delar har iafall fått vad det vill och det känns helt underbart samtidigt som det är mysko. //Souie Lou