Tidig morgon, lillpluttan hade inte ro att sova. Nu sover hon och vi andra är pigga. Bli tvättdag idag, skönt att för en gångskull inte ha så mycket att tvätta. Kommer förmodligen hinna bli torrt innan tvättiden är slut.

Känner att man vill förnya saker och ting för sig själv men även förnya hemmet lite. Vill köpa så mycket, ha så mycket. Men man behöver inte köpa allt samtidigt, lite i taget så blir det nog bra. Nu har vi ny tv-bänk, soffbord, bokhylla etc. Känns skönt att hemmet blir lite mer hem. Att det blir klart, känns fulländat. Nästan. Sen efter det vill man väl byta ut och göra om osv. Det får vi ta då, en dag i sänder. Finns fler saker att göra.

Vill börja pyssla lite, sy lite, dona lite. Känner ett litet intresse för det som kanske kan tas itu med sen. Nåväl, än finns inte tid för det. Men man kan ha framtidsplaner, framförhållning.

Saknar lite vänner att umgås med. Alla är uppe i sitt eget, givetvis jag själv med. Allt ändras i takt med att man blir äldre. Känns som om man ändock är samma person fast man har ändrats en hel del. Man har formats, förhoppningsvis blivit visare, kommit till insikt. Fast jag kan ändock sakna vänner. Att umgås med lite tätare än vad man just nu gör. Sättet att umgås på kan jag också tycka ha ändrats lite, något iallafall. När jag tänker tillbaka på förr kan jag sakna det, sakna vissa utav mina vänner. Pratar knappt med dem längre, vissa pratar jag med men dröjer flera månader. Vissa saknar man inte längre, man var gått vidare. Fast minnena finns givetvis kvar, från förr. Ibland lever man lite längre på det.

Livet har förändrats en del sedan man fick barn. Fast det ändrades redan under graviditeten. Allt blir nytt. Omställning i livet. Man gör nya val, man tänker kanske lika fastän olikt. Jag trivs bra med det. Älskar att vara mamma. Underbart. Något speciellt, känns härligt att veta att man har ett eget barn att rå om. Som man älskar över allt annat. Finns inte ord som kan beskriva det. Det är en konstig känsla, en magisk känsla. En underbar känsla. Känns konstigt att tänka att min mamma är mormor pga jag har skaffat barn, jag som är min mammas barn. Precis som om mitt barn förmodligen (förhoppningsvis) någon gång kommer bli mamma och jag i min tur mormor. Tanken på det känns helt overkligt och otroligt! Därmed tänker jag att det måste kännas helt underbart att som min mamma får lov att vara mormor. Jag har den bästa mormorn man kan tänka sig, likaså har jag den bästa mamman man kan ha och mitt barn har den bästa mormor som finns på denna jord. Jag älskar min familj!

//Souie Lou