Heeej och hå, hur skall detta gå? Jag är nervös som få. Nej men fan asså, usch och fy det får bära eller brista. Jag har inte gjort ett dugg mer än lagt upp min stategi inför imrgon som jag hoppas löser sig väl.

Sen har jag ringt och terrat Möllani och Mamma och inte påtal om Mini. (Jobbigt va???) JAG HAR EN PLAN! En mycket oupptäck fantastisk fantasi exploderande PLAAAN! Helt fucking amazing. Nåväl, den vet ni dock inte om, enbart jaaag. :P
JAG HAR EN PLAN! HAHAHAH HAHAAH! Tror jag, tss.

Jag ska verkligen plugga en del imorgon och heldag på fredag, sen orkar jag inte mer för jag har ingen motivation till detta just nu och speciellt inte när det är såhär vackert underbart härligt väder ute. Och speciellt inte med de japanska-körsbärsträden ute på lekplatsen, helt underbart vackra. Ni måste kolla in det! Fast det är sådana som finns på skolan och som även finns inne vid tågstationen i kristianstad.  Mycket underbart! FANTASTISKT!

Blir ner till Brossan idag med, fastän att det känns som om man inte har riktigt med tid. Men eftersom jag inte har varit där på hur länge som helst nu (senast under praktiken, och det känns ju som en hel evighet) sä tänkte jag att det var dags nu och dessutom fyller har ju år idag. MOHAHAH! Men det blir säkert bra. Mormor skulle också med ner, Ingmar vet jag ej. Men trevligt lär det bli iafall.  :)

Jag vet inte om det är nervositeten eller om det faktiskt är så att gladejäveln har spelat mig ett spratt i denna värld. Men jag börjar någonstans inse att jag är odödlig. Mohaha. Nej men jag börjar inse att man överlever det mesta, och även om det är jobbigt så blir man någonstans starkare utav det och nu vet jag. Jag hoppas ju bara att jag överlever morgondagens tre timmar. Tänk tre timmar utav mitt liv, hur lite är inte det då? Det är faktiskt inte alls länge, så jag har kommit underfund med att jag måste överleva morgondagen annars blir det bara ännu jobbigare. Det hjälper inte att man går och gömmer sig, tro mig jag har försökt! Tss!
Jag börjar någonstans känna hur det spritter i kroppen utav glädje att någonstans i mig vet jag att jag är påväg mot mitt mål, ett mål som faktiskt inte ligger allt för långt borta och som dessutom är uppnårbart. Jag ska lyckas, jag kan lyckas, jag kommer komma dit jag vill!

W.A.S.P //Souie Lou

Jag är fortfarande tom i huvudet. Jag har gjort vetenskapsuppgiften, jag har även varit hos farsan. Men jag fick ingen ro där, kände mig bara sådär super stressad så jag var tvungen att gå efter vi hade käkat och umgåtts lite. Fan att det ska behöva vara såhär. Jag vet egentligen inte varför jag känner såhär just nu, känns nästan som om man börjar komma in i en depp-period, fastän att det brukar vara tydligare på hösten men icke detta år uppenbarligen. Jag kände mig så otroligt lustig när jag kom till farsan idag, ingen aning varför och jag kan ej förklara i ord, ni skulle ändå inte förstå. Jag tod en cider och satte mig på balkongen och kedjerökte (jag som inte ens röker längre) Idag har det faktsitk blivit rätt många cigg. Men allt bara snurrade omkring och jag fick verkligen inte känna ro till ens att bara sitta ner där och ta det lungt med solsken i blicken och lugn och ro. Bland det mest lugna så kände jag mig som mest stressad. Det var nära till panik. Det kändes inte bra.

Nu sitter jag och lyssna rpå lugn musik och jag har som sagt gjort en uppgift, jag är rädd för att om jag lägger mig ner i sängen kommer jag somna. Jag måste ju för tusan läsa om sjukdomarna. Fan, detta går åt helvete. Det får bli omtenta i sommar med i så fall, då har man tid att plugga fastän att det såklart inte är det man ser fram emot...

Ingen Mini idag heller, fast igår hade vi det bautamysigt. Vi handlade, körde Möllani och Erica till Matvik och kollade på alla super vackra hus, grillade och svullade. Så förbaska träffsäkert. Det var hur trevligt som helst. Vi drack inte ens, jo cola. :) Det var gott.
 
Morgondagen kommer bestå utav en resa till Bergevi för att fortsätta med arbetet som vi även då ska slutföra!
Det ska bli kul att se hur hon har det där, fastän att hon även har sin egna lya i Kristianstad. Eftersom jag ska köra imorgon och så, så är väl det i princip orsaken till att jag inte super idag, för det hade jag nog annars lätt kunnat gjort, somnat gott och tidigt. Men jag hade då inte varit en bra vän för mina vänner, det är inte meningen att man ska vara kass speciellt inte i arbeten då man jobbar i grupp på andras bekostnad  (som det säkert i så fall hade blivit) Jag förblir nykter!

//Souie Lou

Det är verkligen sådär urkul att åka tåg i 1 och en halv timme för att sedan tillbringa 1 timme och 15 minuter i skolan...
Men det var det värt. Det var filosofisktseminarium, mycket trevligt och alla vi som var med i mitt blev godkänd.
Det var verkligen jättekul och man hade mer tankar när man gick därifrån än när man kom. (Men det var det som var meningen med det sa Lena, min examinator) När jag väl satt på tåget läste jag lite artiklar, men jag lixsom pallade inte mer när jag kom hem. Så jag somnade. Det får inte bli till en vara nu, men antagligen var det för att man var helt slut i huvudet efter verkligen aktivt deltagande i 1 timme och 15 minuter, det tar på krafterna mer än vad man tror,
jag har därmed mer att göra nu ikväll än vad jag annars hade behövt, men det är de värt. Tv är så överskattat! + att morsan och Möllani är och spelar gitarr så jag behöver inte bekymra mig om en massa jävla spelande och sjungande här hemma...

Jag vet inte vad vissa människor håller på med och det känns som om jag inte bryr mig heller.
Jag fattar bara inte hur dem kom sig att det blev så?

Fan asså, allt blir bättre och bättre känner jag. Visst jag har mycket kvar i denna kurs men det är skönt att beta av det som Lloyds sa. :) Hah. Mm. Vi ska dessutom sitta hela helgen och jobba med vårat paper, eftersom det ska vara klart på tisdag... Lycka te.... Ja för fan klart vi sak klara det , kom igen nu tjejer! ;D

Annars har jag vart på stan och köpt present till min käre far som fyller år imorgon. :) Mycket trevligt.
Fast vi ska fira han på lördag, men de spelar ju ingen roll. Imorgon ska jag fan köra Möllani och hennes vän till matvik. Mini får förlja med, annars blir det inte lika kul! Hihi!

Det är verkligen en helt underbar tid vi lever just nu, synd bara att man inte kan ta del av det på samma vis som man egenligen känner att man hade velat. men jag antar att man får ta igen det sen, går det? Jag ska iafall jobba 90-100% i sommar, det jag ville. Jag vill jobba ihjäl mig. Jag tycker det är kul, jag trivs jättebra och ah, det räcker för min del. Pengarna är också roliga att se när de växer där på kontot. Fast denna gången ska jag försöka lägga upp någon form att stategi, förra året försvann de bara och jag har ingen som helst aning om vart hän. Bättre koll. Fast koll hade jag men det var mycket som bara festades upp?  Nae, jag har ingen aning.

På srf är det ingen som går säker. Då blir det verkligen full rulle, det ska bli helt underbart precis vad det är.  Men vissa saker förstår jag mig inte på, men det skiter jag i. SUCKERS! 

Denise, hennes man och deras dotter kom förbi en sväng idag. Ahh! Det var den sötaste, finaste unge jag sett på väldigt länge (om jag ens sett någon så söt och fin som just denna lilla sak) Hon sov ju så man vågade ju inte röra henne precis och bara vetskapen om att hon bara är 9 dagar gamal fick en ju nästan att vilja fälla en tår. Det är helt sjukt vad ett litet barn gör med människor, Denise hon var så "vuxen" mer vuxen än vad jag är och då är hon ändå ett år yngre än mig. Det var helt otroligt att se denna lilla. Alisia (fast jag vet inet hur det skulle stavas, men det är hennes namn) Man blir, eller jag blir avundsjuk, eller mer efterlängsam till att själv få skaffa barn någon gång i framtiden. Tänk ett sådant litet under. Helt fantastiskt, helt underbart, helt oförklarligt med ord. Hon föddes den 14/4-09 det lär bli ett datum att minnas. Lycka till :)  //Souie Lou.

Jag njuter till Imperiet just nu, helt underbart!
Det var tyvärr ingen som missade sin hållplats idag, synd. Det fick mig på skratthumör igår..
Hur som helst så har vi kommit en bit på vägen idag med vårat arbete, men det är mycket kvar.
Men vi har en utmärkt plan. Den ska funka, måste funka annars är det kaputt.
Hoppas tentan ändra också, för det funkar inte. Inga bra förutsättningar alls kan man säga.
Sen har man annat och göra nu än att egentligen sitta här och skriva, men man måste bearbeta allt man kan genom att skriva av sig sina andra funderingar..

Mini var här nu idag/ikväll en snabbis. Så himla underbart, kunde verkligen prata lite.  Fastän att det är mycket kvar att säg blommar jag inte över nu, inte hon heller hoppas jag? Vi ska faktiskt grilla på fredag, helt otroligt mysigt, precis som vi. Jag verkligen älskar det. Mini+jag+vad som blir alltid = en bra kombination. ALLTID!

Jag pallar verkligen inte längre bry mig om andra människor, alltså människor som inte respekterar mig. Jag har inget som helst behov av att bry mig om det, nyktert som onyktert. Jag lägger av. Det är inte värt det. Så enkelt är det.
Nej men som jag och Mini snackade om så palla bry sig "vi är bättre än dom" ja, så var det med den saken.

Jag känner en sådan otrolig tomhet just nu, jag vet inte vad den ska ersättas med. (?) Och jag vet heller inte vart den kom ifrån, kanske mindre intressant trots allt ändå. Hm. Alla kan göra allt, bara de själva vill. Spela ingen roll vad som kommer hända, jag vet vad jag gjort och jag älskar allt jag någonsin tagit mig för att göra. Finns bara olika nivåer för hur mycket man älskar vissa saker. Hah. Usch, jag fick idag för mig först att mitt "kommande" barn skulle gå på den skolan som Mini praktiserar/jobbar på, med ack så fel jag hade. När jag fick höra om deras olika saker, sektliknande saker fick jag nästan panik. Aldrig i hela mitt liv. Mitt barn ska nog gå i en skola, i ett samhälle, i ett land, på en jord, som ligger i rymden... Nåväl någonstans ska det finnas plats för "den" om ens skola existerar då.

Jag är odödlig.
//Souie Lou.